stuck on you.

Jag tror jag börjar få någon slags seprationsångest. Jag har längtat efter att flytta så länge. & nu är det bara några dagar kvar. & jag börja känna att det känns hemskt. & jag vill inte flytta, jag vill bo kvar här. men samtidigt så känner jag att det ska bli så skönt att ha ett eget. Men det går inte attångra sig nu. Men allt kommer säker bli jätte bra. Känns väl bara litre jobbigt nu, första egna lägenheten, vara ifrån pappa jätte ofta.. Min största rädsla är att bli ensam, & det är dom tankarna jag får hela tiden, att jag kommer bli så ensam. Men jag vet att det kommer jag inte att bli, men tänkt om? .. Läskigt. Men hur som helst så håller jag på och packar som fan nu & det är inget skit snack nu, utan jag gör det verkligen. Men har tagit några för många pauser. Har hållt på i flera timmar nu, borstsätt från pauserna då. Har vart uppe på vinden & rivut runt & hittat massa bra högtalare till tv, såndär bakljud och grejer. Så det är najs :) .. och nu ligger de saker överallt & jag vet inte vart jag ska börja... Igen. Puh, jobbigare än jag trott.

Ska försöka fortsätta nu :)